En längtan efter lite julstämning



Årets första julfilm

Häromdagen fick jag en sådan lust att kolla på en julkalender. Jag valde en av mina 80-talsfavoriter Julpussar & Stjärnsmällar. Ett helt okej val. Har ni sett den?

När jag såg på Julpussar & Stjärnsmällar för första gången 2014, upplevde jag den som den perfekta julkalendern med en jul på landet med massa snö och julmusik. I dag har jag fortfarande någon fix idé om att den ska vara så himla bra, men så bra är den egentligen inte. Den har ingen tydlig handling, långa tråkiga scener där ingenting av värde händer, många mörka scener där man knappt ser något och manuset är näst intill uselt. Och det viktigaste avsnittet, avsnitt 24, består endast av ett långtråkigt julspel.

Men något som jag fortfarande inte kan ta ifrån den här julkalendern är att den är fylld av snö och julsånger och har en ganska mysig, lantlig 80-tals anda. Även skådespelarna är helt okej, men det spelar ingen roll då de ändå inte får sina karaktärer att känns som riktiga människor på grund av det dåliga manuset.

Så, trots att den är ganska långtråkig, kan jag rekommendera denna julkalender? Självklart. Inte bara för att jag, efter egna erfarenheter, tycker att man alltid ska fatta sina egna åsikter om filmer och tv-serier, utan också för att den är ganska mysig, som sagt.

Skicka en kommentar

2 Kommentarer

  1. Har inte ens hört talas om den här julkalendern... Men det känns som att det lätt blir segt med långa scener när vi idag är vana vid snabba byten i det mesta vi ser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den blir rätt seg. Dock är den ganska mysig men handlingen är lite luddig.

      Radera